Makt - och jag själv
På vilket sätt är jag involverad i makt? På alla sätt och vis. Iallafall om jag ska ta fasta på citatet från Foucault; "Att förstå maktens uppbyggnad är detsamma som att förstå samhällets uppbyggnad".
Makten tar sig form även i de allra minsta delarna av samhället. Den finns i relation till föräldrar/barn, vuxna/barn, lärare/elev, man/kvinna, chef/anställd, polis/civila, rik/fattig, politiker/resten.
Att förstå hur makten fungerar kan på många sätt förklara folks beteende. Sverige, precis som de flesta andra samhällen är väldigt normbaserat. Folk strävar oftast mer eller mindre medvetet mot att vara som normen, att passa in. Annars blir man utanför. Normen har stark makt. Vi kan exempelvis bestämma att vissa inte är normala, att vissa är sinnessjuka och måste spärras in. Vi visar tydligt på vad som är rätt och kan hur lätt som hellst bestämma vad som inte är det. Vi bryter heller sällan mot normerna. Vi sätter oss hellre på den nedfällbara handikappsplatsen på spårvagnen än bredvid någon annan i onödan. Vi pratar inte med folk vi inte känner, bara om man är full - då är det mesta helt okej.